Före döden – bara liv

Skrivet 30.09.2018

 

 

Brevväxlingen mellan den yngste av Jörn Donners söner, Rafael, den sympatiske tänkaren, filmaren och nuvarande chefredaktören för Studentbladet (under 2018) och hans far, som inte behöver några presentationer, är fascinerande och ja, rentav briljant läsning.

Det handlar ju om representanter för två helt olika generationer, den ene skribenten född 1933, den andre 1990. Och de är son och far. I den ordningen den här gången.

Men det som är mest intressant i boken är inte den obehindrat flyhänta och coola stilen med vilken både son och far skriver, utan deras berättelser från sina liv och deras tankar om livet, människorna och döden. Jörn Donner har ju gjort det enda egentligt vettiga en person kan göra under sitt liv, nämligen arbetat.

Sanningen är ju att vad än Donner har gjort offentligt och privat som kanske inte faller alla i smaken så är det fråga om en stor europeisk humanist, som dessutom är synnerligen smart. Vem minns inte för övrigt när han med ett småleende på läpparna tog emot Oscarstatyetten för produktionen av Fanny och Alexander? Men JD har aldrig eftersträvat att bli omtyckt, hellre då att få människor att reagera på sin otvetydiga, bistra humanism.

Rafael Donner är kanske en mjukisversion av sin pappa men han har stake, och han kommer att göra avtryck i den finländska kulturen, tro mig. Han skriver med samma lugna glöd och med samma intresse för sig själv som pappan, vilket är en förutsättning för att förstå andra. Att vara yngste son till någon som Donner är ju inte det lättaste men det tycks också fascinera Rafael, och kärleken till den mycket äldre pappan lyser igenom många av raderna både i Rafaels debutbok från början av detta år, ”Människan är ett känsligt djur”, och från de texter vi får läsa i Innan du försvinner.

Temat för boken är, som titeln antyder, ett slags väntan på att JD, 85 år, så småningom ska göra sorti, efter ett synnerligen färgstarkt liv med otroligt många strängar på lyran, kommen från en berömd familj, och som varit och är en mycket aktiv kulturperson både i Finland och Sverige.

Man kunde skriva långa analyser om sonen och fadern Donners tankar om liv, lidande, glädje och död, om kvinnorna, spriten, familjemedlemmarna, som exponeras synligt, till exempel halvsystern/dottern Susanna, som JD hade med Veikko Vennamos dotter. Men det får bli till en annan gång. Slutklämmen får i stället bli att JD påminner lite om Strindberg: en mångtydig, knepig man som tycker synd om människorna. Fast – å andra sidan var Strindberg ganska strulig med folk. Det är Donner också, men han känner med dem. Eller åtminstone känner sympati för dem, ifall de nu inte råkar vara stora skitstövlar eller självförorsakade losers.

Som far-son-bok är det inte fråga om något fadermord utan om en varm även om ironisk dialog som mynnar ut i ett slag frid och bekräftelse. Boken kännetecknas av att man är vid liv och att man verkligen lever livet också.

 

Innan du försvinner

Brev mellan son och far.

Rafael & Jörn Donner

Förlaget, 2018

 

 

Recension i Vasabladet, september 2018

 



Lämna en kommentar