Hollywoods väg mot avgrunden

Skrivet 31.07.2011 

Jag ser hellre på tyska, franska, finska, svenska och ibland, även om de ofta är konstiga, spanska och brittiska filmer än på den testosteronmättade, adrelinstinna, utmattande och alltmer äckelmoralistiska och samtidigt halvdemoniska Hollywoodfabrikens tekniskt och konstnärligt ambivalenta och slätstrukna filmer.
Särskilt 2000-talets tyska långfilmer är ofta av synnerligen hög kvalitet. Ämnena är komplexa, teman om kärlek, våld och sex sveps inte in i nymoralistiska eller dekadenta former som i amerikanska massfilmer producerade enbart för pengarnas skull, utan görs, ofta på ett nästan vackert sätt, mänskligt och komplext.
Även de historiska filmerna kan vara hisnande. Till exempel EUROPA, EUROPA, som handlar om hur en judisk pojke överlever Holocaust och hela nazitiden på olika sidor i kriget, är en på verkligheten baserad film som klarar av de flesta fällor som en hollywoodregissör utan att blinka skulle ha blivit fast i.
Det finns också många ungerska, rumänska, österrikiska och holländska filmer som är mycket sevärda.
Ändå tittar de flesta både i dumburken och på bioduken på de alltmer våldsamma och actionladdade amerikanska rullarna, där blodet flödar och där människotyperna blir alltmer svartvita, antingen svartmålade eller helt överidealiserade.
Ännu för ett antal år sedan fanns det Hollywoodfilmer som kunde vara både innovativa, på ett positivt sätt ambivalenta och provokativa, även om de hörde till området ”underhållning”.
Till exempel Mr och Mrs Smith, som för all del är en ”remake”, var ett stiligt exempel på hur man kan leka med en genre på ett effektivt och underhållande sätt.
Men i dag känns den filmen lite gammal därför att Angelina Jolie har sålt sig till något så banalt och ruskigt ensidigt som SALT.
Quentin Tarantino och bröderna Coen har länge hållit fast vid en sarkastisk, distanserande stil, och visst är många av deras filmer väldigt bra, men grymheten, svedan, tortyren och hemskheterna börjar bli i det grovaste slaget även i deras filmkonst.

Det var ännu stiligt

11 kommentarer