Mannens skinande rustning

Skrivet 10.05.2014
Knight in Shining Armour

Knight in Shining Armour

Dessa finländska män i sina skinande rustningar. Dessa skinande män i sina finländska rustningar. Denna blandning av rustik präktighet och amoraliskt svängrum. Denna männens gamla värld som trots omvärldens vänsterkantring fortsätter att tuffa på som en gammal ångbåt med stadig kurs.

Rustningen kan bestå av till exempel en teflonlik humanism. En antydan om social medvetenhet, som är mera en skrällande trumma än en ljudande cymbal. Mera en läpparnas bekännelse än en hjärtats tro och övertygelse. Finsk manlighet är överslätande, besserwissermässig, ovillig att lyssna och tveksam till att känna efter i gräsrötterna.

Det har skett en förvandling av den politiske mannens känsla och ansvar för samhället och medmänniskan som vi män borde skämmas för. Aldrig tidigare under min livstid, i det här landet, har så många män roffat åt sig så mycket makt och så mycket pengar som under det senaste decenniet. Och det bara fortgår, utan att någon på allvar försöker stoppa upp det.

Vladimir Vladimirovitj Putin framstår som den till det yttre manlige, hänsynslöse tuffingens prototyp men det finns även i Finland hundratals små Putingubbar som har fastnat i marknadsekonomins och den avslagna demokratins ekorrhjul. I inget annat land på våra breddgrader eller på sydligare för den delen skulle en sittande premiärminister fega ut och lämna en regering i kris ett år före ett val. Vad erbjuds landet i stället? Tydligen en flera gånger straffad person som folket aldrig valt annat än i hans egen valkrets, och som vi finlandssvenskar på första dagen av hans valkampanj fick veta om honom att han är tveksam till att stödja den obligatoriska skolsvenskan i detta tvåspråkiga land. Något som statsministrarna hittills varit ganska måna om att göra – om inte i handling så åtminstone i ord.

Ett val av Vapaavuori till statsminister skulle visserligen innebära att landets ledare talar flytande svenska och framstår som en måttfull ledargestalt, men det skulle också innebära en stabilisering av den nyliberala marknadsekonomin, som till sist krossar vår välfärd. Det skulle innebära ett ordentligt steg till höger och en klar valseger 2015 för Timo Soini.

Men skulle det innebära mera feminism, ökad jämlikhet för kvinnor och bögar, eller en större internationell solidaritet. För att inte tala om att slå ner på den alltmer ökade rasismen och antisvenskheten på gator och torg.

Skulle det inte i stället vara dags för ytterligare ett generationsskifte åt det yngre och mera globalt progressiv hållet? Ja men… Samlingspartiets ungdomsorganisation påminner ju mest om Lapporörelsen. Det hade jag nästan glömt.

Kanske en herre som Vapaavuori är mer en slags grå eminens med ett medelklassansikte än en skimrande nyrik viktigpetter? Dem har vi ju på många poster. Men när de stormrika företagsherrarna tillåts fortsätta med sin nyliberala verksamhet både i vardag och på helg, skulle det inte då vara skäl även för ett socialkonservativt parti att tänka efter före om vad som är bäst för land och folk?

 

 

 

Kolumn i Österbottens Tidning i maj 2014



Lämna en kommentar