Arkiv över oktober, 2014

Tro och trygghet

Skrivet 22.10.2014 
Ärkebiskop Kari Mäkinen

Ärkebiskop Kari Mäkinen

Det var en intressant dialog som fördes mellan statsminister Alexander Stubb och ärkebiskop Kari Mäkinen på Sanomatalos Medietorg. Man skulle kanske tro att de här båda postmoderna herrarna skulle ha ganska så likartade åsikter om det mesta som gäller samhälle, kyrka, stat och individ. Men så var det tydligen inte riktigt. Och bra så.Stubb förklarade att han ser kyrkan som något tryggt för den nya slags finländare som i första hand är medlem i kyrkan för traditionens och riternas skull. Han menade att det är bra att politiker inte som i USA behöver övertyga någon om sin personliga tro. De flesta är ju inte längre religiösa men de uppfattar kyrkan som ett stöd för goda avsikter. Samtidigt berömde han nog kyrkan för dess andliga arbete.

 

Men ärkebiskopen kontrade med att säga att kyrkans främsta uppgift är att hålla gudstjänst och se till att dialogen mellan Gud och människan fungerar. Genom att upprätthålla tron och möjligheten för människor att närma sig den så finns även möjlighet att påverka samhället i en mer etisk och socialt engagerad riktning. Kyrkans uppgift är alltså inte i att fungera som en förlängning av ett sekulariserat samhälle.Även när det gällde själva otryggheten hade de båda lite olika åsikter. Stubb erkände att de som måste leva på utkomststöd nog har anledning att känna sig otrygga, men samtidigt betonade han att känslan av otrygghet delvis kommer av överdrifter som blåses upp av medierna. Egentligen har vi aldrig haft det så tryggt och bra som vi har det nu.Kari Mäkinen såg annorlunda på saken. Han påpekade att otryggheten har sin grund i att människorna inte upplever att samhället har sådana värden som främjar en känsla av trygghet. Mäkinen betonade att det är först när samhället utgår från de svagas position och deras verklighet som ett tryggt samhälle kan byggas upp. Skillnaden mellan Stubb och Mäkinen är markant i sättet att se på samhällets ekonomi och hierarki.

 

Allt det här är bra att hålla i minnet när vi snart går till kyrkliga val. Till exempel i Karleby svenska församling har vi två grupper där den ena står för en mera väckelsebetonad, mer eller mindre konservativt social syn, medan den andra är mera modernistisk, och till exempel värnar om kvinnans och minoriteternas rätt att fullt ut omfamnas av och få vara med i kyrkan.En god utgångspunkt för församlingsvalet är ändå strävan efter gemensamma andliga mål fast man har olika åsikter om hur de ska uppnås. Det finns mera av detta i år än tidigare. Kanske det beror på att många upplever att politikerna inte längre månar så mycket om människors trygghet och tillit till att deras liv ska ha ett värde oberoende av vilken slags roll eller position man har i samhället.

 

 

 

Kolumn i Österbottens Tidning i oktober 2014

 

Inga kommentarer


Pelastaja Anders Borg

Skrivet 21.10.2014 
Anders Borg, uusliberalistinen oikeistopolitikko

Anders Borg, uusliberalistinen oikeistopolitikko

Ruotsin entinen valtionvarainministeri Anders Borg on feministi, liberaali kristitty, ja aseistakieltäytyjä. Häntä pidetään kai ihmisenä aika lailla hyvällä tavalla ”pehmiksenä”.Göran Perssonin valtion suuri ylijäämä vaihtui kuitenkin ihmeellisen Borg-syndrooman aikana valtavaksi alijäämäksi ja kun äsken Ruotsissa pidettiin vaalit niin molemmat humanistit Reinfeldt ja Borg näytettiin äänestäjien puolesta punaista korttia. Kokoomus hävisi selvästi ainoana puoleena vaalit koska ihmiset kokivat että eriarvoisuus oli lisääntynyt, ja että työllistyminen ja sosiaalinen turvallisuus ei enää ollut ajan tasalla.

 

Mitä tekee Suomen hallitus? Hallitus joka on vannoutunut uusliberalismiin ja verojen alentamiseen mistä yleensä seuraa jos nyt hieman paremmat mahdollisuudet yrityksille toimia niin ensi kädessä hyvinvointivaltion ainakin pitkällä tähtäimellä romuttaminen. Suomen hallitus ja ensi kädessä pääministeri Alexander Stubb, jonka kauniit sosiaaliliberaalit puheet menevät nyt ristiin sen kanssa mitä hän tänään puuhaa, ovat pyytäneet vaalit murskatappion kokenutta Anders Borgia neuvomaan ja auttamaan Suomea. Tämä tapahtuu yhdessä kiistellyn sosialidemokraatin Juhana Vartiaisen kanssa.

 

Borgin taitoja finanssipolitikkona tuskin kukaan epäile, mutta eikö nyt ole aika selvää jo, että uusliberalismi on aikansa elänyt? EU:n sydämessä kuitenkaan vielä pidetään kiinni leikkauksista ja niin sanotusta ”austerity policy”-ajattelusta vaikka sen on jo useat kuuluisat taloustutkijat mollanneet ja vaikka USA on jo toisenlaisella politiikallaan vähentänyt työttömyyttä ja saanut enemmän kasvua aikaan.Kuitenkin sinipunainen Vartiainen ja sinivihreä Borg tuodaan näyttämölle tekemään ihmetekoja samalla epäonnistuneella polittikalla mitä meillä on harjoitettu.

 

”Austerity policyn” ja pankkien kiristyksellä harjoitettu politiikka on Kreikassa työttömyys ja köyhyys kasvanut roimasti samalla kuin talouskasvu on ilmeisesti vieläkin huonompi kuin Kreikan pahimman kriisin aikanaEn ole ekonomisti enkä talouspolitiikan asiantuntija, mutta talonpoikasjärki sanoo että jos rikkaille ja suurille yrityksille myönnetään suuria veroalennuksia samalla kuin muun muassa sosiaali- ja terveyspuolella leikataan roimasti niin ennemmin tai myöhemmin seuraa suuri ja ikävä lasku perässä.

Anders Borgilla oli yksi valttikortti jota hän ei voi edes väläyttää yrittäessään Vartiaisen kanssa parantaa Suomen taloudellista tilannetta. Hänellä oli Ruotsin kruunu joka ei ole sidottu euroon.En toivo epäonnistumista Borgin ja Vartiaisen projektille. Olen kuitenkin hyvin skeptinen siihen että jo nyt vanhakantainen talouspoliittinen ajattelu voisi auttaa meitä.

Miksi muuten ei hallituksesta ja varsinkin Suomesta itsestään löydy tarpeeksi asiantuntemusta? Se ettei sitä löydy on jo sinänsä aika kummalliselta tuntuva lähtökohta.

 

 

 

Kolumni, Keskipohjanmaa, syyskuu 2014

 

Inga kommentarer